Ligger hemma i sängen och har gjort de senaste timmarna. Har världens huvudvärk och kan inte hitta några tabletter. Gav mina sista till Ray på jobbet igår då jag haft dem i min väska i ca 6 månader. Men självklart för att jag inte har dem så behöver jag dem :S

Blev ingen middag idag som tur var, hade aldrig klarat det med denna huvudvärk. Vi bestämde att ta det nästa vecka istället. Var däremot på bio tidigare idag. Vi såg "He's just not that into you". Den var riktigt bra faktiskt. Efter det tog jag mig hem och har sedan dess legat i soffan och sängen om vart annat och tyckt synd om mig själv. Har varit jätte fiint väder men när jag kom hem var kl 5 och jag klarade inte av solljuset med mitt huvud så blev att stänga ute det fina vädret. Ska träffa Evelina och en bekant till henne från Sverige imorgon i mission bay så hoppas det fina vädret fortsätter imorgon. Ska försöka ta en promenad dit, får se när jag vaknar dock för får räckna med att det tar minst en timme. Efter det ska jag hem och laga tacos till mig själv sen är det massor med roligt på tv. Gud vad jag låter tråkig men det är faktiskt riktigt skönt att sitta hemma framför tvn med god middag och göra ingenting. För börjar jobba kl.11 på torsdag.

När man är såhär långt borta från sin familj och vänner så hamnar man i olika stadier. Även fast jag inte skulle kunna ha det bättre och trivs hur bra som helst. Jag menar jag har underbara vänner här, Evelina, Lisa, Peter, Rhea, människor från jobbet, för att bara nämna några. Jag har en fantastisk flat som jag delar med 2 otroligt härliga människor. Jag har ett jobb vars tider suger men det gör inget för det är nästan alltid lika roligt att gå dit iaf. 

-  Man har stadiet där allt känns underbart
-  Man har stadiet där det känns som något saknas och man är bara lite deprimerad och på otroligt konstigt humör och man kan inte riktigt förklara varför för man själv inte riktigt vet.
-  Man har stadiet då allt känns som ett helvete och man vill bara härifrån, hem till familj och vänner,alla man älskar

Jag har under de senaste 8 månaderna gått igenom alla 3 ett antal gånger. Har däremot levt i det första stadiet ett tag nu men börjar komma in i stadie nr 2. Har inte förrens idag kommit på vad det beror på. Det som saknas nu är min bror. Jag har sett fram emot att han ska komma ända sedan jag åkte men har haft för mycket att tänka på den senaste tiden, sen mamma och pappa åkte hem, men nu de senaste dagarna har jag varit på konstigt humör, lite nere och känt att någonting saknas men har inte vetat vad det beror på, förrens idag.

Som du sa bror:

Ha det underbart!

Ciao